Översvämningsskyddplaner
(ÖSP)
En översvämningskyddsplan är en plan för hur man aktivt kan försvara sig mot översvämningar, oftast genom en kombination av låga permanenta vallar, t.ex. i form av gång- och cykelvägar, och temporära skyddsvallar som byggs upp vid behov mot högre vattennivåer. Den bygger på en detaljerad översvämningskartering som tas fram genom att utnyttja laserskannade höjddata för det aktuella området.
Översvämningsskyddsplanen redovisas vanligtvis i en skala av 1:2.000 vilket innebär att man direkt kan avläsa hur varje enskild byggnad kan drabbas, men också se hur den kan skyddas. Detta är något helt annat än de översiktliga riskzonkartor i 1:50.000 som tagits fram av SMHI och MSB för olika vattendrag de senaste åren.
En ÖSP kan göras för en hel stadsdel, ett industriområde eller en mindre tätort, men den kan också göras för ett enskilt objekt som ett friliggande bostadshus, ett hotell eller en mindre pumpstation. Ligger objektet eller området vid havet eller vid någon insjö finns det ofta uppgifter om befarade vattennivåer, ligger det vid ett vattendrag kan man även behöva göra en hydrologisk modellering för att få fram vattennivåer med olika återkomsttider. Detta ingår i så fall i uppdraget.
Den första ÖSP:n gjordes för Ekeby reningsverk vid Eskilstunaån, I samarbete
med organisationen Future
Position X i Gävle (FPX). Den visade att endast en del av anläggningen hotades av översvämning, och att de hotade byggnaderna relativt enkelt kunde skyddas med en 150 meter lång temporär skyddsvall. Övriga delar av anläggningen kunde härigenom "friklassas".
Sedan dess har flera ÖSP:er gjorts, på uppdrag av olika kommuner. Följande finns att ladda ner här:
Ekeby
reningsverk
Gysinge bruk
Forsbacka
Stigs Gård
Åvägenområdet
Detaljerad översvämningskartering
Den detaljerade översvämningskarteringen som ligger till grund för en ÖSP kan vi naturligtvis även göra separat. Detaljeringsgraden beror på vilken information man vill få ut, men som vi ser det bör man på en detaljerad översvämningskarta åtminstone kunna se enskilda byggnader, och vilka som drabbas vid olika nivåer.
För Torshälla tätort, som vi karterat på uppdrag av Eskilstuna kommun, innebar detta en redovisningsskala på 1:12.500. Förutom de "vanliga" nivåerna, 100-årsflödet och det högsta beräknade flödet, redovisade vi också ett 500-årsflöde. Uppdraget innefattade även en hydraulisk modellering av en längre del av ån. Hela karteringen finns att ladda ner här:
Torshälla
|
